måndag 20 maj 2013

God karl tar hand om sin fru

Det var bra länge sedan det skrevs något här... Jag vet vad ni tänker där ute i stugorna - "Men för bövelen, vet hut och skämmes karl!". Det är uppfattat, och jag skäms. Men bara lite. Det har varit mycket jobb, mer jobb och det där som kallas "livet" som varit i vägen.
Nåväl, nog om det.

Häromdagen var vi iväg för att se till att min bror blev ordentligt bortgift och därmed slutar leva i synd. Halleluja broder! Under denna glada tillställning slog katastrofen till....eller tja, det kunde blivit en katastrof om jag inte varit som jag ju faktiskt är. Frugans förtjusande sjal fastnade i ett spänne på hennes likaledes förtjusande bröllopsklädsel, och en maska av gigantiska, ja nästan bibliska, mått drogs ut. Som tur var går jag inte ens på bröllop i finstass utan att ha minst en kniv på mig, så med en fällkniv i högsta hugg gick jag loss på den lokala floran (en av de märkligt buskklippta ekarna för att vara exakt) i parken och täljde mycket snabbt ihop en liten virknål. Den var av enklaste tänkbara modell, men den var precis vad som behövdes för att sjalen skulle kunna räddas och bröllopet fortgå utan vare sig gråt eller tandagnisslan.

Så här skriver min kära hustru om händelsen
Och kan man tänka sig att nedanstående bild på sjal och nödvirknål är skamlöst norpad från hennes blogg :)


Så årets sensmoral är nåt i stil med att du ska aldrig gå hemifrån utan en kniv...eller en Tobbelobbe...välj själv :)

2 kommentarer:

  1. underbart <3 :)

    SvaraRadera
  2. Räddaren i nöden !! Sann gentleman !!

    SvaraRadera